Derbydag, AIK och DIF ska mötas på Råsunda, säsongen har precis börjat. En match inget av lagen får förlora. Att inte förlora är viktigare än att vinna. Hur kul kommer det att bli på Råsunda? Lite så gick snacket bland supportrarna på nätet inför vårens första elddop för Stockholmslagen. Det blir en TIFO match, skrev någon.
Ok, kravallstaket upp, batonger och hundar fram. Eller…?
- Nej, dundrar Jojje Lindén, AIK:s representant i supporterlaget 2011. Det ÄR inte farligt att gå på fotboll. Det vet alla som går på fotboll. Men medierna har skrämt bort fotbollspublik genom skrämselpropaganda. Har man aldrig varit på en match är det klart att man tänker sig för både en och två gånger innan man tar sig ut till ett Råsundaderby.
Det här är också den bild som en stor undersökning, gjord av Svenska Spel, visar. Folk som går regelbundet på fotboll är inte rädda, medan de som inte varit på fotboll på länge är rädda för fotbollsvåldet.
Och med facit i hand – det blev en TIFO-match. Tråkig fotboll, men inget våld. I stället en publikfest där fotbollsfansen visade upp sig från sin bästa sida med fantasifulla effekter för att höja stämningen på läktarna.
Bortsett från pyroteknikdebaclet så var fansen kvällens största behållning.
Naturligtvis blev det nya förslaget om att klubbarna ska betala polisbevakningen en kontroversiell fråga, och reaktionen, inte helt oväntat:
- Helt uppåt väggarna. Det är polisens uppgift att hålla ordning på gator och torg. I konsekvensens namn borde i så fall klubb- och restaurangägare också betala en avgift för att polisen har extra bevakning på helger och nätter. Så länge bevakningen sker utanför arenorna ska inte klubbarna behöva betala, det är en annan sak om klubbarna ber om bevakning inne på arenorna.
Men det stora samtalsämnet var inte bråk. Det handlade i stället om de vikande publiksiffrorna.
- Vi måste få ut ny publik till arenorna, säger Arne Ahlström, förra årets medlem i Supporterlaget för AIK. Det är därför vi också måste ge en alternativ bild till mediebilden.
Vi diskuterar nya biljettmodeller. Ett kreativt system vore att härma SJ och Ryanair, där efterfrågan bestämmer priset.
- Det är absolut en tanke. Kan de så kan vi. Om vi säljer en tom stol för tio kronor, så är det i alla fall tio kronor mer än om den hade förblivit tom. Och tusen tiokronorsstolar är tiotusen mer…
De håller med varandra om att klubbarna redan gör mycket.
- Men gör de tillräckligt, undrar Arne. Ungdomarna är viktiga, därför måste de få gå billigare på fotboll, det är för dyrt i dag för de som pluggar.
Både Jojje och Arne är också inne på ett slags ”Robin Hood-system”, ta från de rika och ge till de fattiga.
- Arenorna skulle delvis anpassas till VIP-folket, deras pengar är viktiga. Elitserien i ishockey har lyckats bra med att lägga matcher på vardagar med dyra företagsbiljetter och kringförsäljning. Där har vi mycket att lära.
Höga marginaler på få biljetter är receptet med VIP biljetterna. Men volym och massförsäljning balanserar Arne och Jojjes koncept.
- Sedan, i andra änden, ta bort stolarna och ös in med folk. Flexibla stolslösningar för att kunna säkerhetsanpassa, säger Arne som är publikvärd och kan säkerhetsreglerna.
Och att värva ungdom, med rätt supporterattityd, är viktigt.
- Det finns massor med 10-14 åringar som vill vara med och hylla sina hjältar, men tycker att det känns lite läskigt med de stora TIFOna. Det är inget konstigt, det är likadant med de äldre kamraterna på skolgården. Men för dessa skulle man kunna hitta egen supporterplats där de skulle kunna köra knatte-tifo. Det skulle kunna bli hur gulligt som helst, och ändå kul och inte läskigt för barnen.
Överhuvudtaget värnar Jojje och Arne om mer kringaktiviteter.
- Vi måste göra matcherna till en fest, de är de duktiga på i t ex USA.
- På Råsunda har vi stora ytor runt arenan, med fler aktiviteter skulle vi kunna få folk att komma tidigare, och göra det mer barnanpassat. Gnagisland är ett bra exempel, dit kommer ungarna också att ta med sig kompisar, förutom alla nya kompisar de skulle få.
- Ett öltält skulle göra att det blir lite mer civiliserat, i dag springer poliserna och glor snett på kompisgäng som sitter i trapporna runt Råsunda och halsar.
Båda anser att pauserna skulle kunna utnyttjas mer effektivt, och att med rätt arrangemang till och med kunna avdramatisera rivaliteten mellan lagen.
- Självklart. Om ungdomslagen, eller supportrar, håller på med skämtsamma lekar på mittplan så avdramatiserar man rivaliteten. Det blir inte så allvarligt, och samtidigt blir det underhållande. Även för publiken, det är ju fortfarande viktigt att vinna!!!
- Sedan borde vi kunna få igång till exempel köpmän, butiker och kiosker, att piska upp lite god stämning på matchdagarna. Allt för att få upp stämningen och inspirera nya människor att gå på fotboll.
Men en viktig förutsättning för att kunna investera i nya idéer är god ekonomi.
- AIK har ju bra publiksiffror, men dålig ekonomi. Vi måste få tillgång till kiosker och kringförsäljning, och vi skulle säkert kunna göra det roligare, så att det bidrar till totalupplevelsen.
En helt ny aspekt som tas upp är vad man kan göra efter matcherna.
- Det ska vara både festligt och intressant med fotboll, och det behöver inte sluta för att matchen är slut.
- Varför kan vi inte arrangera till exempel en analyspilsner om det är helgmatch?
Nästa nerslag gör supporterlagets workshopteam i Göteborg, där vi träffar BK Häcken.
